17 augusti, 2022, Medlemsartiklar

Familjeföretagande handlar om att nästa generation vill ta över

Familjeföretaget J.A. Göthes grundades år 1861 och har överlevt sju pandemier och två världskrig. Men genom åren är det framför allt interna konflikter och hårt arbete som skakat företaget.
– Familjeföretag har försvunnit då man inte hittar någon i nästa generation som vill ta över, säger Håkan Östlund, vd och sjätte generation J.A. Göthes.
Idag är företaget en stabil verksamhet och nästa generation står på tur.

Fredrik, Henrik, Kristina och Håkan Östlund på Göthes huvudkontor utanför Falun.

Det är sen kväll på julaftonen 2019 och Håkan Östlund sitter uppe och mailar med en klok kollega och vän.

– Jag satt och funderade på framtiden och hur jag skulle lämna över och trappa ner, säger Håkan. Jag mailade då min mentor för att få konkreta och handfasta råd. Hon är själv familjeföretagare och en mycket rak och tydlig person, berättar Håkan;

”Tack för ditt engagemang i min person och svåra beslut att börja inse att man nått ”vägs ände” som VD och 110 % aktiv i familjeföretagen. Dina ord är kloka, raka, smärtsamma men realistiska. Jag har på något sätt förskjutit detta med att jag en dag MÅSTE / BÖR släppa kontrollen över företagen och ge nästa generation mera utrymme… Jag sitter nu på kontoret (njuter dagens arbetsopium…) och tittar ut över sjön Runn, där isen lagt sig precis … jag känner mig lika skör och vilsen som Bambi när den gör entré på nylagd is… dvs inte fråga OM utan NÄR den brister! Mitt liv kommer att kännas tomt och inte så inspirerande, när jag lämnar VD-rollen … men har läst dina mail många, många gånger och försökt att betrakta dom med min frus ögon och mina barns ögon… inte lätt men tvunget… Jag har nu tänkt att under de kommande 18 månaderna dvs tills jag fyller 66 år, göra klart med min exit och även det legala med ett tydligt Ägardirektiv, då jag framöver även kommer att låta barnen få aktier.”

”Hej Håkan,
Ett svar i detta tar tid. Rent principiellt vill jag påstå att ju friare händer dina arvingar får ju snabbare lär de sig att fånga de medel de behöver. Ditt ansvar stannar vid att välja om någon ska ha mer ansvar för något än de andra. Man måste förstå att villkoren för familjeföretag är lite annorlunda än för andra. Råd i mängd kan jag ge dig, men förståndet får du stå för själv. Glöm den seniora och övervakande rollen och ägna dig åt att ha roligt med familjen. Det får du igen snabbast och kan så leva lycklig i alla dina dagar. Den andra delen är ju bara förmaningar och sparsamhet förutom allt slit som tillkommer. Från en som prövar”

– Rådet blev alltså – gå med i FBN, säger Håkan.

Familjeföretaget J.A.Göthes startades 1861 när Jean Abraham Göthe öppnade en liten järnhandel på Slaggatan i Falun.

Starten och första generationsskiftet

Familjeföretaget J.A.Göthes startades 1861 när Jean Abraham Göthe öppnade en liten järnhandel på Slaggatan i Falun. Förra året firade företaget 160 år och det har överlevt sju pandemier, två världskrig, samt tre ägarfamiljer. Även ägarskapet har präglats av hårda villkor och konflikter.

“Förra året firade företaget 160 år och det har överlevt sju pandemier, två världskrig, samt tre ägarfamiljer.”

– Farfar var väldigt hård mot min pappa. Han försökte till och med gifta bort min pappa med en järnhandlares dotter. Jag var också hårt hållen av pappa och flyttade till Uppsala för att plugga ekonomi. Då kände sig pappa arg och lurad, han tyckte att jag skulle börja jobba i företaget direkt, berättar Håkan.

Men Håkan trivdes bra med sina studier och jobbade extra för att försörja sig. Han fick inte någon ekonomisk hjälp hemifrån. I Uppsala träffade han sin hustru Kristina som också pluggade ekonomi. De båda flyttade så småningom till Stockholm där Kristina fick jobb på Skatteverket och Håkan på revisionsbyrån PwC.

– Jag bodde ju i Stockholm och jobbade som revisor. Men pappa var frustrerad och trött och ringde varje dag. Jag hade en bra karriär på Price Waterhouse, som det hette då. Men i min karriärtrappa ingick att jag skulle flytta till PwC s kontor Sao Paolo några år.

– Då ringde pappa och sa att ”antingen kommer du hem eller så säljer jag”.

– Jag fick faktiskt tjänstledigt från jobbet och vi packade ihop och flyttade hem till Falun. Väl på firman blev pappa och jag osams om något bagatellartat, och då bara reste han sig upp gick hem. Han kom inte tillbaka efter det. Jag fick ta över allt, bara 29 år gammal. Men pappa var ändå med och styrde i mycket, säger Håkan.

Håkan och Kristina träffades redan i Uppsala där de pluggade ekonomi.

– Pappa hade gjort en skalbolagsaffär i början av 70-talet när det var helt lagligt, men sen blev det prövat om det var korrekt via en retroaktiv lagstiftning. Riksåklagaren tog ut tio fall att driva och Göthes var ett av dem. Då blev pappa misstänkt för skattebrott. En lång och mycket tröttsam process mynnade sen ut i att fallet lades ner. Efter det tappade pappa greppet, han blev sig aldrig lik igen. Det blev kaos omkring honom och företaget gick dåligt, berättar Håkan.

– När jag tog över det här bolaget 1983 var det konkursfärdigt och vi var riktigt illa ute. Vi var även illa ute 1990–1991 då Bengt Dennis (dåvarande riksbankschefen) devalverade kronan och räntan chockhöjdes till 500 %. Vi hade lån i tyska D-mark, något som bankerna hade rått många företag att ta. Det blev ett stålbad med svåra år då jag slet 12–14 timmar om dagen och höll på att jobba ihjäl mig för att skapa en frisk verksamhet av bolaget. Då bestämde vi oss för att bli helt skuldfria, både privat och i firman. Numera unnar vi oss det vi vill ha, men merparten av vårt kapital finns i företaget.

– Jag har varken varit en närvarande pappa eller make, säger Håkan. Jag var tvungen att klara bolagen. När Kristina sen började på företaget i början av 90-talet, så kunde vi dela upp arbetet bättre. Vi blev mer flexibla och Kristina fick mer förståelse för min situation.

– Nu är det andra tider, man kan sitta var man vill och jobba. Nu känns allt så mycket roligare och jag vill fortfarande vara med och skapa morgondagens affärer.

“Nu är det andra tider, man kan sitta var man vill och jobba. Nu känns allt så mycket roligare och jag vill fortfarande vara med och skapa morgondagens affärer.”

Håkan blir nu 68 år och har tänkt på att kliva åt sidan i några år. Kristina är två år yngre, men skulle gärna vilja ha hela somrarna lediga, till exempel.

– Vi har arbetat jämt sen vi var i 25-årsåldern, säger hon. Första gången vi pratade om generationsskifte var när Håkan var 55 år och skulle ta ut sina pensionsförsäkringar. Men då visste jag inte om barnen ville komma tillbaka till Falun. De var alla på annat håll och pluggade och jobbade, säger Kristina.

– Livet är ett maratonlopp och vi har sprungit 3,5 mil nu, säger de bägge. Och jag kanske inte ska springa i mål som vd på familjeföretaget, säger Håkan.

Huvudkontoret ligger vackert i Roxnäs vid sjön Runn, strax utanför Falun.

– Man måste nog bli lite egoistisk också. Jag inser mer än någonsin att kyrkogården är full av oersättliga människor. Jag är lite av en profil i vår bransch, det märks när jag kommer ut att jag har varit med ett tag.

– Livet är ju ändligt. Vi tror inte att det hade varit bra om våra barn fick massor av pengar. Nu är siktet i stället inställt på nästa generationsskifte, säger de båda.

– Våra söner har ett annat ledarskap. Det är en modernare ledarstil. säger Kristina.

– När det gäller familjen och koncernen, så är det en trygghet att ha en synlig och aktiv ägare. Har man externa ägare finns ingen garanti att företaget blir kvar på orten.

– Jag ser mig själv som en parentes i företagets historia. Och många av våra affärspartners är i samma situation. Det ger en livskvalitet och en meningsfullhet. Ibland kan ägarrollen och vd rollen vara en fotboja. Och även när jag kliver av som vd är jag fortfarande ägare. Och som ägare ser man alltid styrkor, svagheter, hot och möjligheter i allt, funderar Håkan.

Att släppa taget

– Familjeföretagandet går ju ut på att den äldre generationen ska kliva av. Då måste man ha strukturer som funkar för dem som kommer efter.

Hur har det präglat dig att din pappa var med och styrde i mycket?

– Våra barn ska aldrig känna sig tvingade att ta över ansvaret för företagen och koncernen. Det viktigaste är att vi kan lämna efter oss något till nästa generation eller generationer.

– Men jag har en rädsla av att inte vara behövd eller efterfrågad. Och inte gå till jobbet. Vad ska jag göra då. Men man måste inse att man inte kan förfalska sitt prästbetyg, säger Håkan.

– Det är många som kontaktar mig och vill köpa företaget, säger Håkan. Många av våra kunder har blivit uppköpta och många fler kontaktar oss och vill köpa. Familjeföretag har försvunnit då man inte hittar någon i nästa generation som vill ta över.

Både Fredrik och Henrik har växt upp på företaget och personalen känns som en stor familj.

Nästa generation tar över

Sonen Henrik ska nu ta över som vd efter pappa Håkan, som ska fortsätta vara aktiv, men trappa ner, som ”Senior Advicer”.

– Men mamma vill nog inte ha honom hemma hela tiden, skrattar Henrik. Nu ska pappa lämna över det dagliga arbetet till mig. Jag känner mig mogen för det här nu. Vi har jobbat tillsammans i över åtta år, så vi tänker lika och det funkar bra. Det blev ju inte bra för min pappa och farfar, så pappa har jobbat på att detta ska bli bra nu. Jag har naturligtvis tankar kring att det var trassel förr och när jag var yngre ville jag inte in i företaget. Sen flyttade jag hem till Falun och fick familj.

– Företaget är också en familj. Många som jobbar här har varit här länge och jag har vuxit upp med dem, säger Henrik.

Brodern Patrik, sitter i Göteborg på Göthes kontor där. Lillebror Erik bor i Stockholm och vill inte idag arbeta inom koncernen, utan har valt en helt annan bransch. Fredrik, som är yngst i familjen, pluggar fortfarande på Högskolan i Dalarna och jobbar extra inom Göthes koncernen, när tiden så medger.

– Jag och mina bröder kommer bra överens, så jag ser inte nu att det ska bli några konflikter. Vi är alla jordnära och ödmjuka. Så nu ser jag fram emot att leda företaget och att få göra detta på mitt eget sätt. Jag känner att jag vågar delegera och mamma och pappa finns ju kvar som bollplank.

– Vi kommer alla bra överens och jag känner att det är inspirerande med familjeföretag, både att äga och att vara operativ, säger Henrik.

“Vi kommer alla bra överens och jag känner att det är inspirerande med familjeföretag, både att äga och att vara operativ.”

Kristina och Håkan går fortfarande till kontoret varje dag.

– Vi känner att vi vill föregå med gott exempel och ta ett aktivt ägaransvar genom att vara här varje dag, säger båda. Det är både en glädje och en massa arbete. Men vi har aldrig ångrat detta, avslutar Kristina och Håkan.

Håkan, Fredrik, Kristina och Henrik i lagret på huvudkontoret. Henrik ska snart ta över som VD för familjeföretaget.